Dag 22

Eller: Är jag allergisk mot min allergimedicin?

Läkemedelsöverkänslighet - Mastocytos - MCAS

Läkemedelsöverkänslighet är ett mycket vanligt problem för patientgruppen, oavsett om mastocytos eller mastcellsaktiveringssyndrom. Som vanligt är det mycket individuellt hur känslig man är, skalan sträcker sig ifrån lindrig känslighet mot något enstaka preparat till anafylaktiska reaktioner på ett mycket stort antal preparat och ämnen. Problemet blir extra stort när det betyder att man inte tål de läkemedel man egentligen behöver, när man t ex får allergiliknande reaktioner av sina antihistaminer.

Som vanligt pratar vi inte allergi utan att mastcellerna triggas till frisättning av vissa ämnen, det går alltså inte att bekräfta dessa reaktioner med allergiprover (men beroende på vad det handlar om kan det vara bra att göra en allergiutredning för att bekräfta/utesluta vilken form av reaktion det handlar om). Vissa läkemedel triggar inte bara mastcellerna att frisätta histamin och andra signalsubstanser, de blockerar även de enzym som har till uppgift att bryta ner histamin, framför allt DAO (diaminoxidas) men även HNMT (histamine N-methyltransferase). Det frisätts mer histamin och bryts ner mindre, det om något är en ond cirkel som kan leda till långdragna besvär.

Det man alltid bör ha i åtanke när man träffar en person med mastcellssjukdom: det är helt omöjligt att förutspå OM och HUR personen kommer att reagera. Här listar vi situationer och preparat som är kända för att orsaka bekymmer för patienter med mastcellssjukdomar. Det betyder inte att alla alltid reagerar på alla dessa men det finns alltid en risk för reaktion.

Risken för mastcellsfrisättning vid ingrepp och dylikt

Röntgenkontrastmedel, anestesimedel, bedövningsmedel och smärtstillande – alla orsakar mastcellsdegranulering, dvs triggar mastcellerna att frisätta signalämnen hos patienter med mastocytos eller MCAS. Igen så är spannet brett – de kan orsaka små, lindriga reaktioner eller leda till en allergisk chock och allt däremellan. Vad gäller röntgenkontrast så finns lite information och rekommendationer i dokumentet “Överkänslighetsreaktioner utlösta av radiologiska kontrastmedel” som Svensk Uroradiologisk Förenings kontrastmedelsgrupp tog fram 2014 i samarbete med Svensk Förening för Allergologi respektive Akutsjukvård.

Risken i sig får dock inte innebära att man avstår från nödvändiga ingrepp. Det viktiga är att alla, läkare, anestesiolog och annan inblandad vårdpersonal är medvetna om riskfaktorer och eventuella reaktioner och vi rekommenderar ett profylaxregim, anpassat till varje patients individuella behov vid varje ingrepp. Är man som anestesiolog osäker kan man alltid kontakta experterna på mastocytoscentret i Uppsala eller på Karolinska.

Läkemedelsgrupper som kända mastcellstriggers

Här listar vi de vanligaste, kända “bovarna”, om en patient hävdar att hen får reaktioner av något som inte nämns här och/eller något som låter helt osannolikt – utgå ifrån att det patienten säger stämmer. Hur udda det än låter, mastcellsaktivering är inte alltid logisk, i stort sett så kan precis allt vara en utlösande faktor.

Förutom ovan nämnda riskfaktorer (röntgenkontrast, anestesimedel, bedövningsmedel och smärtstillande) bör följande läkemedelsgrupper undvikas/sättas in med stor försiktighet:
NSAID (Non-steroidal Anti-Inflammatory Drugs)/ASA (Acetylsalicylsyra)*
Muskelavslappnande
Opiater
Antibiotika
Cytostatika

Tillsatser och färgämnen

Ibland är det inte läkemedlet i sig, dvs det verksamma ämnet och dess effekt, som orsakar en reaktion utan även tillsatser, konserveringsmedel och färgämnen är ett bekymmer för en stor del av patientgruppen. Povidon verkar vara en ofta nämnd gemensam nämnare, ännu vanligare är reaktioner på färgämnen. Framför allt azofärgämnen och indigotin (E132), ett ämne som ger bl a antihistamintabletter en blå yta. Denna färg är just bara på ytan så för de flesta fungerar det att skölja av den, för märkligt nog finns det bara en vit desloratadintablett och den finns tyvärr inte som receptfri tablett – Desloratadine Glenmark. Titandioxid är en annan tillsats som en del har rapporterat reagera på.

Det är omöjligt att lista alla eftersom, igen, i stort sett vad som helst kan vara en trigger. Det viktigaste är att man är medveten om att även tillsatser och hjälpmedel i ens läkemedel kan orsaka reaktioner (allergiliknande reaktioner, inflammationer som orsakar värk och andra bekymmer). Mår man inte bra eller får upprepade allergiliknande reaktioner utan att hitta någon röd tråd kan det vara värt att se över det finstilta på förpackningarna.

* NSAID och ASA ställer till det för många med mastcellsproblematik MEN vissa får tvärtom jättebra effekt så dessa ska inte uteslutas per automatik. Även om de frisätter histamin kan den blockerande effekt de har på andra signalämnen (prostaglandiner t ex) överväga och därmed lindra reaktioner som bl a angioödem och flush.

Läs mer här:
Läkartidningen 2012: “Bland övriga utlösande faktorer finns kyla, värme, fysisk ansträngning, vissa läkemedel (opiater, muskelrelaxantia, röntgenkontrast, NSAID), alkohol, hist­aminfrisättande födoämnen (choklad, salami, ost, rödvin, skaldjur, ägg med flera).”
Artikel från 2015: Drug hypersensitivity in clonal mast cell disorders
Artikel från 2016: Advances in the understanding and clinical management of mastocytosis and clonal mast cell activation syndromes
Artikel från 2013: Mastocytosis: update on pharmacotherapy and future directions
Artikel från 2017 av bl a Gerhard J Molderings: A Practical Guide for Treatment of Pain in Patients with Systemic Mast Cell Activation Disease