Mastcellsaktiveringssyndrom

Mastcellsaktiveringssyndrom (MCAS) är egentligen bara en akademisk variant av systemisk mastocytos. Båda varianterna MCAD och MCAS förekommer i litteraturen. MCAD står för Mast Cell Activation Disorder och är paraplybeteckningen för mastcellsdiagnoserna mastocytos (kutan och systemisk) och MCAS (Mast Cell Activation Syndrome).

Rent symptommässigt kan en individ som är diagnosticerad med MCAS uppvisa exakt samma symptom som en individ som är diagnosticerad med systemisk mastocytos. Dock uppfyller inte patienter med diagnosticerad MCAS alla kriterier för en systemisk mastocytos. Individen kan, eller inte, ha ett ökat antal mastceller eller så kallade grupperingar av mastceller. Men klart står fast att mastcellerna hos en MCAS patient är mycket mer lättretliga än hos en individ i allmänhet. Det är inte heller säkert att man kan fånga ett ökat tryptasvärde vid provtagning ens i samband med en kraftig reaktion.

För en utredning via specialist krävs i regel fyra saker:
1. Vanliga allergier som utlösare av reaktioner måste vara helt uteslutet.
2. Tryptas måste ha kontrollerats vid flera tillfällen. Dels som ett basvärde, när du inte har någon reaktion, och dels vid reaktioner. Skillnaden mellan dessa prover bör helst vara 20% + 2 ng/ml för att misstanke om mastcellsaktiveringssyndrom skall föreligga.
3. Man svarar på vanlig mastcellsmedicinering, dvs antihistaminer och mastcellsstabiliserande läkemedel samt kortison.
4. Besvären måste vara återkommande.

Terminologin MCAS har fått ett ökat användningsområde som en diagnos för tillstånd som involverar symptom från huden, mag-/tarmkanalen, det respiratoriska systemet, hjärt-/kärlsystemet, svåra födoämnesintoleranser och även neurologiska besvär. Patienter som får diagnosen MCAS har oftast varit runt en hel del inom sjukvården och gjort flera undersökningar hos olika specialister innan diagnosen kan ställas. MCAS är ännu ingen registrerad diagnos i Sverige, inte heller finns det helt definitiva diagnoskriterier satta.